Fotograf: Tomas Lundquist/N
Plats: Uppland 15-12-29. Kl 08.52
Kamera: Canon 1D MkIV Brännvidd 500 mm. 1/125 sek med f4,0. ISO 1250. Beskuren.
 
Jag har vid otaliga tillfällen letat och beskådat lappugglor i Uppland under vår, sommar och höst. Däremot har jag inte förrän 2015/2016 varit i närheten av dessa fina ugglor under vintern. Denna vinter har ett antal olika individer rumsterat i ett område inte långt från Uppsala. Vid mitt första besök i området såg jag inte skymten av dem, trots 8 timmars väntan. Däremot smög en slaguggla fram en kort stund, vilket givetvis gladde. Vid mitt andra besök hade jag lite mer tur då åtminstone två olika individer visade sig till och från.
 
Att fotografera ugglor under naturliga förhållanden är inte lätt. För det första är de inte lätta att hitta, då de ofta sitter stilla annat än när de jagar, vilket de gör i mörker. För det andra, måste man välja en plats och sedan i princip vara  helt och hållet stilla. De jagar ofta sork och dessa känner av om man går runt och trampar. De trycker nere i gräset och ugglorna ges aldrig möjlighet att upptäcka dem. 
 
Denna svinkalla morgon anlände jag till inägan efter en tre kilometers promenad i mörkret med all tung kamerautrustning. Jag ställde mej på lämpligt ställe och spanade. Efter en stund hittar jag en lappuggla som sitter i ett träd, i skogskanten, ca 50 meter bort! Det går ganska lång tid innan det händer något. Jag väntar blickstilla med ugglan i sökaren. Ingenting händer och ingenting händer. Helt plötsligt lättar ugglan, spanar in något på den frostnupna marken, dyker ner och plockar en sork, som den lugnt tar med sig tillbaka och slukar den i princip på direkten. Platsen där sorken dök upp låg ca 30 meter från trädet. Man imponeras av hur extremt god syn/hörsel dessa ugglor har! Ett antal bilder blev det under dessa sekunder när ugglan gjorde sitt utfall. Jag kände på mej att resultatet var sådär, då bakgrunden var brokig. Några bilder håller dock något sånär skärpa och en delförstoring av en av rutorna visas här ovan. 

Efter detta, var det lugnt och väldigt kallt i ca 6  timmar, innan ugglorna började födosöka igen. Att fotografera ugglor under naturliga förhållanden är riktigt svårt, i synnerhet när man utgår ifrån mottot att inte störa dem. Man måste vara helt stilla, man måste stå på rätt plats och man måste vänta. Otaliga är de tillfällen när det helt enkelt inte blir några bilder överhuvudtaget. När man lyckas få till några bilder är det dock väldigt givande!
 

Naturfotografernas hederskodex (reviderad vid årsmötet 2019-03-10)

Föreningen Naturfotograferna vill

• försvara vårt gemensamma naturarv,
• svara för äkthet, ärlighet och transparens inom naturfotografin, och
• stå upp för professionalism och kvalitet inom naturfotografin.

Försvara vårt gemensamma naturarv
Naturengagemanget är tillsammans med skaparlusten vår främsta drivkraft. Det är oss främmande att störa eller skada naturen. Synen på vad som är att störa varierar från person till person. Olika arter är också olika känsliga, och känsligheten kan dessutom variera mellan årstider och från plats till plats. Samtidigt vet Naturfotograferna att det finns gränser som inte får passeras. Ingen bild är värd en ödelagd fågelhäckning, övergivna djurungar eller nedtrampade orkidéängar. Att orsaka djurs lidande är aldrig försvarbart. Naturens väl är viktigare än bilden. En bra måttstock är att man ska kunna stå för vad man gör även om man blir sedd av andra. Naturfotografernas styrelse bistår vid behov medlemmarna med bedömningar av vad som är acceptabelt uppträdande från naturvårdssynpunkt.

Svara för äkthet, ärlighet och transparens
Naturfotograferna ska enligt sina stadgar verka för ”en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet”. Här finns plats för många sorters bildberättelser och ett brett kreativt skapande. Det behövs såväl helt dokumentära som helt fritt skapade bilder och mycket däremellan. Bilder från fotografering av döda djur och djur i fångenskap bör märkas för att undvika att bilder är vilseledande. Varje fotograf är fri att välja sitt eget arbetssätt, så länge det inte står i strid med de ovan nämnda grundreglerna för naturhänsyn. Men, för att även tillgodose kravet på ärlighet är Naturfotografernas ståndpunkt att vi alltid är beredda och måna om att berätta sanningen om hur våra bilder kommit till. Detta gäller både hur det gick till vid fototillfället och vad som gjorts i efterbehandlingen av bilden (digitalt och analogt).

Naturfotograferna ska stå upp för professionalism och kvalitet
Naturfotograferna vill främja den professionella sidan av naturfotografin. Det betyder inte att alla våra medlemmar är eller ens vill vara yrkesfotografer på heltid. Men det betyder att vi alla känner respekt för den yrkesmässiga dimensionen. Det handlar också om kvalitetsambitioner och om att respektera vår egen yrkesroll.

En medlem i Naturfotograferna följer självfallet gällande lagar och bestämmelser, och utverkar tillstånd när sådana behövs. Det är därför en hederssak att noga hålla sig orienterad om det regelverk som berör vår verksamhet. Vår affärsmoral är hög, vi utövar en ärlig konkurrens och försvårar inte för kollegernas arbete.

Till professionalismen hör också att ta marknadsmässigt betalt för sina bilder och sitt arbete. Detta hindrar inte medlemmar från att stödja exempelvis naturvårdsföreningar med subventionerade bilder eller presentationer vid ideella engagemang. Vi strävar alltid efter att leverera arbeten av hög kvalitet.


Bilagor

Bilaga 1. Om bilden i naturvårdens tjänst.

BILDEN I NATURVÅRDENS TJÄNST
I Naturfotografernas stadgar står att föreningen ska ”verka för en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet.” I den hederskodex som antogs av årsmötet 2012 formuleras det senare ledet som att ”Försvara vårt gemensamma naturarv”. Bestående förändringar i människors beteende och livsstil sker ofta på känslomässig grund. Bilden har en överlägsen förmåga att nå människors hjärtan. Den kan förstärka känslor av sorg eller glädje, hat eller kärlek, ointresse eller engagemang. På så sätt kan bilden vara ett mäktigt redskap.

Att känna publiken
Att använda bilden som ett redskap i naturvårdens tjänst är inte alltid enkelt. Effekten kan bli oväntad och variera med betraktarens erfarenhet och livssituation. En vacker naturbild kan för en inbiten storstadsbo uppfattas som en romantiserad förfalskning. En produktionsskog med träd i raka rader kan upplevas som vacker av brukaren men avskräckande av den som föredrar en mer opåverkad naturskog. Det var inte så länge sedan vild natur kunde upplevas som hotfull och farlig och en välordnad och ansad park som mer trygg. En fotograf som vill påverka med sina naturbilder måste därför känna sin publik, förstå hur människor fungerar och hur budskapet tas emot. Kanske behöver vi experimentera med vårt bildspråk och utvärdera effekten på grupper vi vill påverka.

Fotografens uppträdande
Man kan också fråga sig vad vi uppnått om bilden uppfattas som helt fantastisk och vi sedan fortsätter att leva våra liv som vi alltid gjort. Den frågan tangerar etiken. Hur ärliga är våra bilder som vill föra ut ett miljöbudskap om de tagits under omständigheter som skadat miljön?

Dokumentera det värdefulla
Många medlemmar gör detta genom att ta bilder som lyfter fram de värden som hotas. Om människor inser vad som står på spel blir de engagerade för skyddsarbetet. Lokalt kan bilder av värdefull natur få människor att känna stolthet över vad de har på orten, vilket kan innebära att exploaterande ingrepp blir svårare.

Dokumentera hoten
Ett annat sätt att påverka är förstås bilder av förödelsen. Men balansgången är fin mellan att uppnå engagemang och avtrubbning. Den fotografiska bilden kan också fungera som bevis på förändringar. Om vi återvänder till vackra platser och dokumenterar hur det ser ut när gammelskogen avverkats eller myren dikats ut blir förödelsen tydlig för människor.

Dokumentera mångfalden
I en urban tid när allt färre svenskar har egen kontakt med naturen ökar även betydelsen av våra bilder som kunskapsbärare om den biologiska mångfalden, och kanske stimulans för att få fler att själva bege sig ut i skogen. Men vilka bilder fungerar bäst för att uppnå sådana mål? Och var ska de visas? Kanske är ett porträtt taget i djurpark effektivare än den autentiska bilden av ett vilt djur taget ute i naturen efter lång tids förberedelser? Bilder som vill väcka engagemang har kanske andra krav på sig än de äkta naturbilder vi vanligtvis tar.

Eget naturvårdsarbete
Många medlemmar är vid sidan av sitt fotograferande engagerade i olika naturvårdsorganisationer, alltifrån lokala SNF-kretsar till internationella sammanhang. Hur kan våra bilder användas där? Man kan släppa vissa bilder till fri användning. Olika typer av engagemang måste få bestämmas av den enskilde fotografen. Att söka svar på dessa frågor kring bilden i naturvårdens tjänst är en viktig uppgift för föreningen Naturfotograferna.

 

Bilaga 2. Dokumentära, ickedokumentära bilder, och bildbehandling.

Naturfotografernas syn på etik kring digital bildbehandling.
Vi ser på rent dokumentära bilder som en sannfärdig bild av originalbildmotivet, av något som faktiskt har hänt och som därmed gör bilderna till trovärdiga dokument av verkligheten. Detta utesluter dock inte olika kreativa kameratekniker eller användning av filter och liknande vid fototillfället. Digitalfotograferade bilder ska för att kunna anses som rent dokumentära fotograferas i RAW-format. RAW-filer ska alltid sparas och kunna visas upp för eventuell granskning när gäller bilder som ska kunna klassas som dokumentära.

Följande digitala verktyg och metoder är godkända för rent dokumentära bilder:
• Kontrast (t ex ”Nivåer” och ”Kurvor” i Photoshop).
• Korrigering av vitbalans och färger (t ex ”Vitbalans/WB” och ”Färgtemperatur” i råfilsprogrammen, eller ”Selektiv färgförändring”, och ett försiktigt användande av mättnadsverktyg).
• Exponeringskorrigering (över- och underexponering samt upplättning i skuggpartier och dämpning av högdagrar i råfilshanteringen, samt t ex ”Skuggor och Högdagrar” i Photoshop).
• Viss skuggning och efterbelysning, på samma sätt som tidigare gjordes i mörkrummet , som ”pjattning” och ”skuggning” (t ex med hjälp av ”Historiepenseln” i Photoshop).
• Klona bort digitalt damm, smuts, repor och optiska artefakter.
• Skärpning (t ex med hjälp av råfilsprogrammet och med High Pass eller oskarp mask eller motsvarande).
• Brusreducering (t ex med hjälp av råfilsprogrammet eller Noise Ninja, eller motsvarande).
• Så kallad ”stitchning” av panoramabilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden.
• ”Skärpestackning” av makrobilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden.

Allt i syfte att bättre och klarare visa hur motivet faktiskt såg ut vid fotograferingstillfället.

Följande digitala verktyg och metoder är INTE godkända för Rent dokumentära bilder:
• Klippa och klistra från andra bilder eller från partier i den aktuella bilden
• Överdrivet användande av Mättnad eller andra digitala verktyg, om slutresultatet blir en väsentligt annorlunda bild av verkligheten jämfört med fototillfället.
• Bortkloning av element från bilden (kraftledningar, kvistar, stenar, bubblor…).
• Varje annan förändring som innebär att det ursprungliga bildinnehållet ändras, så att bilden inte längre är en sannfärdig representation av vad som faktiskt hände framför kameran.
• S k sandwichbilder

För bilder som bearbetats digitalt mer än vad Naturfotografernas regler för digital bildbehandling tillåter för rent dokumentära bilder så gäller:

Du kan göra precis vad du vill i det digitala laboratoriet, men får aldrig sedan låtsas som om det inte är gjort, eller fara med osanning om det.

Man blir medlem i Föreningen Naturfotograferna genom att ansöka. Ansökan behandlas av invalskommittén och beslut tas på årsmötet.

Vid bedömningen använder vi följande kriterier:
• Du är en driven fotograf med inriktning på natur i vidaste mening
• Du har ett intresse för och kunskap om natur- och miljövård.
• Du har publicerat dig i tidningar och tidskrifter och eventuellt givit ut böcker.
• Du föreläser till egna bilder eller har haft utställningar.
• Du är verksam i Sverige och vill arbeta aktivt för ett ärlig och sund utveckling av naturfotografin.

Ansök så här:
Välj ut 150 av dina bilder eller om du är filmare välj ut en timme representativt material.
Bilderna/filmerna ska vara representativt för ditt sätt att fotografera/filma natur.
Dina bilder måste uppfylla de etiska reglerna i Naturfotografernas hederskodex.
Det innebär bland annat att om du fotograferat i hägn ska detta anges.
Mer information om Naturfotografernas hederskodex

Stillbilder levereras i en mapp:
• 1400 pixlar på längsta sidan, kvalitet 10 eller cirka 60% i JPG, färgrymden sRGB och med filnamn: "fornamn_efternamn_löpnummer.jpg".
• Om mindre än 70% av originalbildens storlek visas efter beskärning skall det anges i formuläret, dvs vilka bilder/löpnummer det gäller.
• Filmer ska vara i DVD eller Quicktimeformat.
• Bilder/film skickas till invalsgruppen via Sprend eller annan liknande lösning. Information ges vid utlämnande av inloggningsuppgifterna.
   Skickat material returneras ej.
• Invalsgruppen kan komma att begära in vissa bilder i minst 3000 pixlar på längsta sidan innan slutgiltig bedömning görs.

Fyll i ansökan via webbformuläret
Skriv ett e-brev till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så får du en egen inloggning till vårt webbsystem för ansökan. När du loggat in ska du fylla i personuppgifter samt svara på följande frågor:
• Lista på publicerade böcker och artiklar, utställningar (notera om de är jurybedömda), bildvisningar, kurser, uppdrag med mera.
   Var beredd på om invalsgruppen så önskar skicka tidningar och böcker, i sådant fall skall även returporto bifogas.
• Ange hur många år du fotograferat och ungefär vilken omfattning
• Ett par meningar om dina ambitioner/tankar kring ditt naturfotograferande
• Lista på eventuella uppdrag och engagemang inom natur- och miljövård
• Dina motiv för ansökan till /N
• Vad du vill bidra med till föreningen

Senast 1 december 2020
Betala ansökningsavgiften på 200 kr till bg 5973-4558 senast 1 december 2020.
Ansökan, bildkollektion och ansökningsavgiften på 200 kr skall vara föreningen tillhanda senast 1 december 2020. 
Felaktig eller ofullständig ansökan hanteras ej.

Adress till invalsgruppen
Annette Seldén
Bröndomevägen 147
434 79 VALLDA

Invalsgruppen
Annette Seldén (sammankallande)
Elisabeth Englin
Sven Persson
Viktor Sundberg
Jukka Lausma
Camila Noresson
Torbjörn Lilja

Några tips på vägen till dig som ansöker:
• Använd inte utfyllnadsbilder av mindre bra kvalitét. Om du har svårt att få ihop det nödvändiga antalet bilder så märks det oftast rätt snabbt vid granskningen av bildkollektionen. 

• Visa gärna variation och bredd i din fotografering, men ta inte med motiv eller bilder enbart för att göra kollektionen så bred som möjligt. Är du till exempel en utpräglad makrofotograf och är mindre bra på landskap, välj då bort landskapsbilderna. Om du har tillräckligt bra och stort bildmaterial går det utmärkt att visa på bredd, variation och fotografisk kreativitet i en kollektion som enbart innehåller makrobilder – vi vill se det du är bra på. 

• Undvik upprepningar. Många fågel- och djurfotografer som ansöker om medlemskap har ofta flera snarlika bilder i kollektionen på samma art från samma fotograferingstillfälle. För oss skickar det signaler om att den sökandes bildspråk och urvalsarbete till bildkollektionen kan vara bristfälligt – det är svårt att få ihop det antal bilder som krävs, varje enskild bild ska tillföra något. 

Eventuella frågor kan riktas till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller till /N:s ordförande Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

Styrelse

Naturfotografernas styrelse 2018 består av följande personer:

Ordförande
Johan Lind | E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Patrik Leonardsson
 (kassör)

Thomas Andersson (vice ordförande)

Agnetha Lundberg (sekreterare)

Annette Seldén (ledamot)

Ola Jennersten (ledamot)

Johannes Rydström (ledamot)

 


 

Webbmaster: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kontakt

Johan Lind (ordförande)
Email: johan.olof.lind [att] gmail.com

Mats Andersson (webbmaster)
Email: mats [att] concret.se
Powered by CONCRET