Fotograf: Nic Kruys/N
Plats: Hågadalen, Uppsala
Utrustning: Olympus OM-D EM-1 mk II, m.zuiko 300 mm/4, 1/250 s f4.0 iso 800


Att få se och fotografera våra vilda djur i naturen är en drivkraft för många fotografer. Jag själv har aldrig varit typen som ägnar långa stunder åt att vänta i gömslen, utan har helst med mig kameran på fotopromenader. Ibland med ett givet mål, ibland utan.

En morgon i februari hade jag tre alternativ för dagen. Ett var att ge mig iväg till Västerås och Camera Natura dagen, träffa folk och njuta av andras bilder. Men jag var mer sugen på att komma ut i naturen just den här dagen. Ett annat alternativ var att åka iväg till Gysinge och hoppas kunna se och fotografera uttrarna som håller till kring forsarna där. Under vintern hade jag vid flera tillfällen sett utterspår i centrala Uppsala, och var väldigt sugen på att se djuren också.

Men jag insåg att både bilen och jag behövdes till diverse saker hemma på förmiddagen, så jag fick stryka Gysingetankarna och Västeråsmöjligheten den här gången.

Däremot hade jag hört att utterspår setts i Hågadalen under fredagen, bara en kilometer hemifrån. Så efter lunch tog jag kameran och gick ner dit. Väl framme vid gångbron över ån hörde jag ett obekant lockrop. Blicken for direkt mot platsen där ljudet kom ifrån. Och där på isen satt en utterhona med fjolårsunge och åt fisk. Snabbt fick jag upp kameran och 40-150 mm zoomen och började filma. Med spegellöst kamera kunde jag snabbt skifta mellan video och stillbild med ögat mot sökaren hela tiden. Men när jag höll på byta till ett längre teleobjektiv slank uttrarna ner i ån. Vilken upplevelse!

Men, det hela var inte över än. Jag märkte att uttrarna var på väg mot mig, inte bort från mig. Isen hade lagt sig över ån när vattenståndet var högre tidigare under vintern. När sedan vattnet sjönk undan, sprack isen och det bildades hålrum där djur kunde ta sig fram på land under isen. Jag hörde de nu bekanta lockropen igen och märkte hur honan och ungen sökte kontakt med varandra under isen. Längre uppströms såg jag en plats där det fanns god chans att uttrarna skulle komma fram ur håligheterna igen, så jag gav mig av ditåt och ställde mig lite skymd vid en gran.

Och där kom de fram igen, bara ca 10 m från platsen där jag stod. Nu hade de fångat mer fisk och stod på isen en stund till och åt, innan de gav sig av uppströms. Kvar stod jag med lite video och stillbild på minneskortet, och en fantastisk naturupplevelse som nog etsat fast sig för alltid i mig.

> Här en kort film från upplevelsen.

 


Kontakt

Johan Lind (ordförande)
Email: johan.olof.lind [att] gmail.com

Mats Andersson (webbmaster)
Email: mats [att] concret.se
Powered by CONCRET