Att söka medlemskap till Naturfotograferna

 

Du blir medlem i Föreningen Naturfotograferna genom att ansöka. Ansökan behandlas av invalskommittén och beslut tas på årsmötet. Att bli medlem i Naturfotograferna är en kvalitetsstämpel som även innefattar ett stort ansvar. Naturfotograferna lägger stor vikt vid våra kärnvärden där naturengagemanget tillsammans med skaparlusten är vår drivkraft. I våra stadgar står att föreningen ska ”verka för en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet.” Som medlem i Naturfotograferna är du mån om naturens väl och stör eller skadar inte naturen i samband med att du fotograferar. Du är också ärlig och transparent kring hur dina bilder har tillkommit och efterbearbetats i det digitala mörkrummet.

 

Längre ner på denna sida beskriver vi våra kärnvärden mer ingående, vad som förväntas av medlemmar i Naturfotograferna, samt hur vi ser på digital bildbehandling. Det ska synas i ditt ansökningsmaterial att du förstår Naturfotografernas kärnvärden och att ditt naturfotograferande överensstämmer med dessa. [som PDF]

 

 

Så här söker du medlemskap

 

Skicka in representativt bildmaterial

 

Välj ut 150 av dina bilder eller om du är filmare välj ut en timma material. Bilderna/filmerna ska vara representativa för ditt sätt att fotografera/filma natur. Dina bilder måste uppfylla Naturfotografernas kärnvärden och syn på digital efterbehandling. Ansökningsbilder som inte är dokumentära enligt Naturfotografernas synsätt (se nedan under “Naturfotografernas syn på etik kring digital bildbehandling”) skall märkas som Icke Dokumentära. I  ansökningsformuläret skall du ange löpnummer och beskriva hur eventuella Icke Dokumentära bilder i ditt ansökningsmaterial kommit till och efterbearbetats. 

 

Om bilderna:

 

  • 1920 pixlar på längsta sidan, kvalitet 10 eller cirka 60% i JPG, färgrymden sRGB och med filnamn: “förnamn_efternamn_löpnummer.jpg”.
  • Om mindre än 70% av originalbildens storlek visas efter beskärning skall även det anges med löpnummer.
  • Bilderna skall innehålla alla metadata från kameran.
  • Bilderna skall även skickas in som RAW-filer.
  • Filmer ska vara i MOV format

 

Bilderna och samtliga tillhörande råfiler skickas till invalsgruppen via Sprend, Wetransfer eller annan liknande lösning. Filmer kan även skickas på USB-minne. Det går även bra att skicka RAW-filerna på USB-minne med post. Ange det i så fall i ansökan. Information om adress ges vid utlämnande av inloggningsuppgifterna. Material inskickat med USB-minne returneras endast om du har bifogat ett frankerat och adresserat kuvert. Dina råfiler kommer inte att spridas utanför invalsgruppen och de kommer att raderas efter årsmötets invalsprocess.

 

Fyll i ansökan via webbformuläret

 

Skriv ett e-brev till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så får du en egen inloggning till vårt webbsystem för ansökan. När du loggat in ska du fylla i personuppgifter samt ange följande information:

 

  • Lista på publicerade böcker och artiklar, utställningar (notera om de är jurybedömda), bildvisningar, kurser, uppdrag med mera. Var beredd på att om invalsgruppen så önskar behöver du skicka tidningar och böcker, i sådant fall skall även returporto bifogas.
  • Ange hur många år du fotograferat och ungefär i vilken omfattning.
  • Dina ambitioner/tankar kring ditt naturfotograferande samt ditt arbetssätt vid fototillfälle och vid din efterbehandling.
  • Lista på eventuella uppdrag och engagemang inom natur- och miljövård.
  • Dina motiv för ansökan till /N.
  • Vad du vill bidra med till föreningen.

 

Betala ansökningsavgiften på 200 kr till bg 5973-4558.

 

Vi bedömer din ansökan enligt följande kriterier

 

  • Du är en driven fotograf med inriktning på natur i vidaste mening.
  • Du är en seriöst arbetande naturfotograf, verksam i Sverige.
  • Du har ett intresse för och kunskap om natur- och miljövård.
  • Du har publicerat dina bilder i tidningar och tidskrifter och eventuellt givit ut böcker.
  • Du föreläser till egna bilder och/eller har haft utställningar.
  • Du vill arbeta aktivt för en ärlig och sund utveckling av naturfotografin.
  • Hur du har behandlat dina bilder utifrån föreningens syn på digital bildbehandling för dokumentär respektive icke-dokumentär bild (se “Naturfotografernas syn på etik kring digital bildbehandling”)

 

Ansökningsomgång hösten 2021

 

Ansökan inför 2022 är öppen till och med 2021-12-15, då både material och ansökningsavgift skall ha inkommit till Naturfotograferna. 

 

Adress till invalsgruppen:

 

Camilla Noresson

Särlagatan 13D

214 48 MALMÖ

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

Invalsgruppen består av:

 

Camilla Noresson 

Claes Thorberntsson 

Josefin Nilsson 

Jukka Lausmaa 

Thomas Jågas 

Torbjörn Lilja 

Viktor Sundberg 

 

Några tips på vägen till dig som ansöker

 

  • Att bli antagen som medlem ställer höga krav på ditt bildskapande. Vi lägger även stor vikt vid ditt engagemang som gagnar naturskyddet och hur du använder dina bilder i detta syfte.
  • Använd inte utfyllnadsbilder av mindre bra kvalitet då det påverkar bedömningen av hela din kollektion.
  • Visa gärna variation och bredd i din fotografering, men ta inte med motiv eller bilder enbart för att göra kollektionen så bred som möjligt. Är du till exempel en utpräglad makrofotograf och mindre bra på landskap, välj då bort landskapsbilderna helt. Om du har tillräckligt med bildmaterial går det utmärkt att visa på variation och fotografisk kreativitet i en kollektion som enbart innehåller makrobilder – vi vill se det du är bra på.
  • Känner du att det finns element i en bild som du vill klona bort för att den ska bli tillräckligt bra välj då istället en annan bild. 
  • Då vi är en svensk naturfotoförening, ser vi gärna att din bildkollektion innehåller ett gediget antal bilder tagna i svensk natur och att din skriftliga ansökan visar på ett engagemang för Sveriges natur.
  • Om du har bilder tagna i hyrgömslen eller från resor till ikoniska platser, tänk på att det då kan vara svårt att skapa originella bilder som inte många andra naturfotografer redan har visat.
  • Undvik upprepningar. Många fågel- och djurfotografer som ansöker om medlemskap har ofta flera snarlika bilder i kollektionen på samma art och från samma fotograferingstillfälle. Varje enskild bild ska tillföra något nytt och unikt till kollektionen.
  • Utnyttja gärna löpnumreringen av dina bilder på ett klokt sätt eftersom det är i den ordningen vi betraktar dina bilder. Du kan på så sätt visa din förmåga för bildberättande.

 

Eventuella frågor kan riktas till invalsgruppen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Allmänna frågor om föreningen kan ställas till styrelsen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

 

Naturfotografernas kärnvärden

 

Föreningen Naturfotograferna vill:

 

  • försvara vårt gemensamma naturarv, 
  • svara för äkthet, ärlighet och transparens inom naturfotografin, och 
  • stå upp för professionalism och kvalitet inom naturfotografin.

 

Nedan beskriver vi mer vad detta innebär.

 

Försvara vårt gemensamma naturarv

Naturengagemanget är tillsammans med skaparlusten vår främsta drivkraft. Det är oss främmande att störa eller skada naturen. Synen på vad som är att störa varierar från person till person. Olika arter är också olika känsliga, och känsligheten kan dessutom variera mellan årstider och från plats till plats. Samtidigt vet Naturfotograferna att det finns gränser som inte får passeras. Ingen bild är värd en ödelagd fågelhäckning, övergivna djurungar eller nedtrampade orkidéängar. Att orsaka djurs lidande är aldrig försvarbart. Naturens väl är viktigare än bilden. En bra måttstock är att man ska kunna stå för vad man gör även om man blir sedd av andra. 

 

Svara för äkthet, ärlighet och transparens

Naturfotograferna ska enligt sina stadgar verka för ”en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet”. Här finns plats för många sorters bildberättelser och ett brett kreativt skapande. Det behövs såväl helt dokumentära som helt fritt skapade bilder och mycket däremellan. Bilder från fotografering av döda djur och djur i fångenskap bör märkas för att undvika att bilderna är vilseledande. Varje fotograf är fri att välja sitt eget arbetssätt, så länge det inte står i strid med de ovan nämnda grundreglerna för naturhänsyn. Men, för att även tillgodose kravet på ärlighet är Naturfotografernas ståndpunkt att vi alltid är beredda och måna om att berätta sanningen om hur våra bilder kommit till. Detta gäller både hur det gick till vid fototillfället och vad som gjorts i efterbehandlingen av bilden (se mer om detta nedan).

 

Naturfotograferna ska stå upp för professionalism och kvalitet

Naturfotograferna vill främja den professionella sidan av naturfotografin. Det betyder inte att alla våra medlemmar är eller ens vill vara yrkesfotografer på heltid. Men det betyder att vi alla känner respekt för den yrkesmässiga dimensionen. Det handlar också om kvalitetsambitioner och om att respektera vår egen yrkesroll. En medlem i Naturfotograferna följer självfallet gällande lagar och bestämmelser, och utverkar tillstånd när sådana behövs. Det är därför en hederssak att noga hålla sig orienterad om det regelverk som berör vår verksamhet. Vår affärsmoral är hög, vi utövar en ärlig konkurrens och försvårar inte för kollegornas arbete. Till professionalismen hör också att ta marknadsmässigt betalt för sina bilder och sitt arbete. Detta hindrar inte medlemmar från att stödja exempelvis naturvårdsföreningar med subventionerade bilder eller presentationer vid ideella engagemang. Vi strävar alltid efter att leverera arbeten av hög kvalitet.

 

Bilden i naturvårdens tjänst

 

Bestående förändringar i människors beteende och livsstil sker ofta på känslomässig grund. Bilden har en överlägsen förmåga att nå människors hjärtan. Den kan förstärka känslor av sorg eller glädje, hat eller kärlek, ointresse eller engagemang. På så sätt kan bilden vara ett mäktigt redskap för att stötta naturvård.

 

Att känna publiken

Att använda bilden som ett redskap i naturvårdens tjänst är inte alltid enkelt. Effekten kan bli oväntad och variera med betraktarens erfarenhet och livssituation. En vacker naturbild kan för en inbiten storstadsbo uppfattas som en romantiserad förfalskning. En produktionsskog med träd i raka rader kan upplevas som vacker av brukaren men avskräckande av den som föredrar en mer opåverkad naturskog. Det var inte så länge sedan vild natur kunde upplevas som hotfull och farlig och en välordnad och ansad park som mer trygg. En fotograf som vill påverka med sina naturbilder måste därför känna sin publik, förstå hur människor fungerar och hur budskapet tas emot. Kanske behöver vi experimentera med vårt bildspråk och utvärdera effekten på grupper vi vill påverka.

 

Fotografens uppträdande

Man kan också fråga sig vad vi uppnått om bilden uppfattas som helt fantastisk och vi sedan fortsätter att leva våra liv som vi alltid gjort. Den frågan tangerar etiken. Hur ärliga är våra bilder som vill föra ut ett miljöbudskap om de tagits under omständigheter som skadat miljön?

 

Dokumentera det värdefulla

Många medlemmar gör detta genom att ta bilder som lyfter fram de värden som hotas. Om människor inser vad som står på spel blir de engagerade för skyddsarbetet. Lokalt kan bilder av värdefull natur få människor att känna stolthet över vad de har på orten, vilket kan innebära att exploaterande ingrepp blir svårare.

 

Dokumentera hoten

Ett annat sätt att påverka är förstås bilder av förödelsen. Men balansgången är fin mellan att uppnå engagemang och avtrubbning. Den fotografiska bilden kan också fungera som bevis på förändringar. Om vi återvänder till vackra platser och dokumenterar hur det ser ut när gammelskogen avverkats eller myren dikats ut blir förödelsen tydlig för människor.

 

Dokumentera mångfalden

I en urban tid när allt färre svenskar har egen kontakt med naturen ökar även betydelsen av våra bilder som kunskapsbärare om den biologiska mångfalden, och kanske stimulans för att få fler att själva bege sig ut i skogen. Men vilka bilder fungerar bäst för att uppnå sådana mål? Och var ska de visas? Kanske är ett porträtt taget i djurpark effektivare än den autentiska bilden av ett vilt djur taget ute i naturen efter lång tids förberedelser? Bilder som vill väcka engagemang har kanske andra krav på sig än de äkta naturbilder vi vanligtvis tar.

 

Eget naturvårdsarbete

Många medlemmar är vid sidan av sitt fotograferande engagerade i olika naturvårdsorganisationer, alltifrån lokala SNF-kretsar till internationella sammanhang. Hur kan våra bilder användas där? Man kan släppa vissa bilder till fri användning. Olika typer av engagemang måste få bestämmas av den enskilde fotografen. Att söka svar på dessa frågor kring bilden i naturvårdens tjänst är en viktig uppgift för föreningen Naturfotograferna.

 

Naturfotografernas syn på etik kring digital bildbehandling.

 

Vi ser på rent dokumentära bilder som en sannfärdig bild av originalbildmotivet, av något som faktiskt har hänt och som därmed gör bilderna till trovärdiga dokument av verkligheten. Detta utesluter dock inte olika kreativa kameratekniker eller användning av filter och liknande vid fototillfället. Digitalfotograferade bilder ska för att kunna anses som rent dokumentära fotograferas i RAW-format. RAW-filer ska alltid sparas och kunna visas upp för eventuell granskning när gäller bilder som ska kunna klassas som dokumentära.

 

Följande digitala verktyg och metoder är godkända för rent dokumentära bilder

 

  • Kontrast (t ex ”Nivåer” och ”Kurvor” i Photoshop eller motsvarande). 
  • Korrigering av vitbalans och färger (t ex ”Vitbalans/WB” och ”Färgtemperatur” i råfilsprogram, eller ”Selektiv färgförändring”, och ett försiktigt användande av mättnadsverktyg). 
  • Exponeringskorrigering (över- och underexponering samt upplättning i skuggpartier och dämpning av högdagrar i råfilshanteringen, samt t ex ”Skuggor och Högdagrar” i Photoshop eller motsvarande). 
  • Viss skuggning och efterbelysning, på samma sätt som tidigare gjordes i mörkrummet , som ”pjattning” och ”skuggning” (t ex med hjälp av ”Historiepenseln” i Photoshop). 
  • Klona bort digitalt damm, smuts, repor och optiska artefakter. 
  • Skärpning (t ex med hjälp av råfilsprogrammet och med High Pass eller oskarp mask i Photoshop eller motsvarande). 
  • Brusreducering (t ex med hjälp av råfilsprogram eller motsvarande). 
  • Så kallad ”stitchning” av panoramabilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden. 
  • ”Skärpestackning” av makrobilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden.

 

Allt i syfte att bättre och klarare visa hur motivet faktiskt såg ut vid fotograferingstillfället.

 

Följande digitala verktyg och metoder är INTE godkända för rent dokumentära bilder:

 

  • Klippa och klistra från andra bilder eller från partier i den aktuella bilden 
  • Överdrivet användande av mättnad eller andra digitala verktyg, om slutresultatet blir en väsentligt annorlunda bild av verkligheten jämfört med fototillfället. 
  • Bortkloning av element från bilden (kraftledningar, kvistar, stenar, bubblor…). 
  • Varje annan förändring som innebär att det ursprungliga bildinnehållet ändras, så att bilden inte längre är en sannfärdig representation av vad som faktiskt hände framför kameran. 
  • S k sandwichbilder

 

Bilder som bearbetats digitalt mer än vad Naturfotografernas regler för digital bildbehandling tillåter för rent dokumentära bilder skall anges som Icke dokumentära.

 

Kontakt

Annette Seldén (ordförande)
Email: info [att] naturfotograferna.se

Mats Andersson (webbmaster)
Email: mats [att] concret.se
Powered by CONCRET