Nyslagen orre

Fotograf: Jonas Forsberg/N

Plats: ___
Kamera: Canon EOS 5D Mark II. 1/100 sek, f5,6, 500 mm. ISO 400.

Många nätter har jag legat i min koja och njutit av orrarnas lek runt omkring mig. Jag njuter av att få gå ut till kojan i skymningen, krypa in och lägga mig till rätta och höra på vårens alla nattljud. Under den intensivaste tiden i mitten av april spelar tupparna outtröttligt vid flera tillfällen under natt & morgon.

Vid detta tillfälle när det fortfarande är mörkt hände det. Alla tuppar lättar & kastar sig iväg men strax utanför kojan slåss (i mina öron) två tuppar fortfarande. Sekunderna går och jag ändrar uppfattning och blir klarvaken. Slagsmålet tynar sakta bort och tanken slår mig. Dödskamp.

Försiktigt sätter jag mig upp och kikar ut i gömslegluggen. Milda makter. 10 meter snett till höger om kojan sitter en duvhök och håller krampaktigt en orrtupp i klorna. Sekunderna går och orrens liv rinner ut. Det är alldeles för mörkt för att fotografera så den tanken slår mig inte ens. Detta är tredje gången i mitt liv som jag ser duvhök vid orrspel och första gången som duvhöken lyckats med jakten. Till det ska det sägas att jag har bevittnat minst 200 orrspelsmorgnar.

Duvhöken tar ett krafttag och vill ta med sig bytet till sin matplats, men icke...
Tuppen är för stor och höken orkar inte ta till vingar med den. Duvhöken börjar istället plocka tuppen och frukosten får intagas på mossen. Minutrarna går och morgonrodnaden i öster gör sig tillkänna. Tänk om det går att ta en bild.. Jag skruvar upp alla inställningar i kameran till max och lyckas  ta bilder. Till slut efter en halvtimma, trekvart börjar duvhöken bli mätt och jag lyckas med att fånga det på bild. Duvhöken kan inte nu heller flyga iväg med bytet så då får man göra det bästa av saken, gömma bytet på plats....

Och var är det mitt ute på en mosse?
Svar från duvhöken: Jag släpar in orrtuppen under kamouflagenätet vid den där fotografens koja!! Vilket han gjorde. För att sedan sträcka ut på vingarna mot skogen.