PRESSINFORMATION 22-03-28
> Pressrelease som pdf

Stor utomhusutställning med bilder av Sveriges främsta naturfotografer till Malmö

 
Fotograferna: Föreningen Naturfotograferna samlar Sveriges bästa naturfotografer, alla med ett uttalat natur- och miljöengagemang. Deltagande fotografer i utställningen inkluderar kända namn som Brutus Östling och Staffan Widstrand, nestorn Jan Grahn, 90 år fyllda, och en av föreningens yngsta medlemmar, Isabella Chowra.

Stöd: Projektet Vinnare och förlorare i svensk natur har möjliggjorts tack vare bidrag från Postkodstiftelsen. För att ett projekt ska kunna få stöd av Postkodstiftelsen ska det vara kopplat till något av FN’s globala miljömål. Vinnare och förlorare i svensk natur är främst kopplat till målet ”Ekosystem och biologisk mångfald”.

Utställningsfakta: Utställningen ställs ut på publika platser i Uppsala, Falun, Malmö och Luleå under hösten 2021 och våren och sommaren 2022. Utställningen belyses efter mörkrets utbrott och är öppen för allmänheten 24 timmar om dygnet. Ett pedagogiskt material följer med utställningen.

För mer information kontakta:
• Magnus Elander, projektledare hos Naturfotograferna, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tel. 070-669 10 21
• Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0733-30 70 15 

Pressbilder: Publicering av pressbilderna får ske utan kostnad förutsatt att publiceringen gäller projektet Vinnare och förlorare i svensk natur.

> Ladda ned högupplösta pressbilder här.

Bildtexter:  | Bildtexter pdf

Apollofjäril
Stor och vit är apollofjärilen lätt att känna igen, Europas största dagfjäril med mellan sex och nio cm mellan vingspetsarna. Den flyger under några högsommarveckor och växlar mellan bergknallarna där äggen läggs på värdväxten kärleksört och ängsmarker där den finner blommor med nektar. Apollofjärilen behöver kalkhaltiga hällmarker med gles skog för sin förökning. På Gotland är den vanlig. Men på andra håll i Sverige har den gått starkt tillbaka, kanske för att skogen inte längre betas av tamboskap, kanske på grund av försurningen av marken. Foto: Torbjörn Arvidsson/N

Brunbjörn
Björnen i Sverige är en ovanlig framgångssaga. I andra länder kantas dess återkomst av hårda konflikter. Här har stammen kunnat växa till och sprida sig söderut utan större debatt. För hundra år sedan var björnen illa ute, hårt jagad både för nöjes skull och för att den sågs som hot mot fribetande tamdjur. Botten nåddes för hundra år sedan. Då fanns det kanske 130 björnar i Sverige. När den till slut fridlystes inledde björnen en enastående comeback. Idag har vi omkring 3 000 björnar i Sverige. Foto: Magnus Elander/N

Brushane
När betande djur höll växtligheten kort på södra Sveriges strandängar var det flera nordliga vadarfåglar som även häckade i söder. Brushanen var en av dem. Men när betet upphörde och markerna växte igen tackade den för sig. Idag får vi åka upp till norrländska myrar för att se brushanarna utföra sitt stumma arenaspel, iförda sina engelska domarperuker i varierande kulörer. Men även här har det skett en betydande minskning av antalet. Kanske till och med en halvering under de senaste decennierna. Foto: Brutus Östling/N 

Snok
Minskningen av antalet gårdar med djur har drabbat snoken hårt. När gödselstackarna blivit allt färre har den fått svårt att hitta bra ställen att lägga sina mjuka ägg. Inne bland spillning och halm fann snokhonan perfekta förhållanden. Nu får hon ofta leta förgäves och antalet snokar har minskat kraftigt, särskilt i Norrland. På Gotland har även utdikningar slagit hårt mot snoken. Om du träffar på en snok - njut. Den är både ofarlig och vacker att se på. Foto: Johan Lind/N